Har just tänt brasan och en massa stearinljus, ute snöar det lätt och det är sju grader kallt. Familjen sover fortfarande. Jag äter en tidig frukost och tittar ut över en mörk trädgård, täckt av snö, en bit bort, vid cykelbanan, fångar en lykta de fallande snöflingorna. Hyacinternas doft blandas med Zoegas. Tystnaden skänker lugn och minnen från vintrar tjugo,trettio år sedan dyker upp. Toner av Yazoo och Depeche, drömmar om att resa, drömmar om äventyr, de flesta har jag förverkligat. Nu, fortfarande drömmar om resor och äventyr men även om trygghet för familjen, för huset. Jag är en drömmare, men jag ser till att de flesta drömmar slår in.
Nu är det nytt decenium men drömmarna är ungefär som de varit. Vägen mot drömmarna tycks dock förändras vart femte år, ungefär.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar